Måste man ha två av allt? · nov 14 av Charlotta
Det är dyrt att få tvillingar. Det blir vinter – två lika stora overaller måste köpas in, två par vinterskor, två pulkor, två snowracers, två par skidor osv.
Inget går att ärva mellan syskonen för de har ju exakt samma storlek.
Och inte går det att köpa en bil i julklapp till sonen och ge dottern något annat, för hon vill ju minsann ha en bil hon också. Och när sonen får se dotterns julklapps-barbapappa – ja, då vill han genast ha en barbapappa han också.
För det måste ju vara helt rättvist – eller???
Man brukar prata om tvillingsjuka. Där ALLT handlar om rättvisa på millimetern! Och föräldrarna går med på det, för annars känner dom en skuld att de inte älskar sina tvillingar lika mycket.
Eller gör man sina barn bara en stor otjänst? Livet är ju inte rättvist? Och kanske ännu mindre för den som är tvilling?
När tvillingarna fyller år ringer släkt och vänner och är djupt bekymrade över att de köpt olika presenter till barnen. Är det okej att köpa en docka till Clara och en bil till Ture?
– Ja, de blir säkert jätteglada, säger jag till den första släktningen som ringer. Men när en tredje släkting hör av sig och det visar sig att de planerade presenterna inte bara är olika, utan också är väldigt könsbundna, då börjar jag lägga mig i deras val av presenter. Då handlar det inte längre om orättvisa, utan om att mina tvillingar är flicka och pojke. Och då tycker jag inte längre att det är okej att alltid ge olika saker.
Clara klagar ofta på att Ture har så många bilar, medan hon bara har fyra. Och jag kan inte annat än hålla med att det är orättvist.
Nej, i år är det Ture som får en barbamamma och Clara som får en lastbil. Förmodligen kommer de stirra avundsjukt på varandras julklappar. Men deras mor känner något mindre skuld.
