Olika storlek · nov 14 av Charlotta
Min son är frustrerad. Han har insett att hans tvillingsyster är längre. Hjälplöst ser han på när hon lätt plockar ned russinpaketet från fjärde hyllan i skafferiet. Han ställer sig på tå så att han nästan knakar, men han når ändå inte det efterlängtade russinpaketet.
Och inte hjälper det att hans syster glatt deklarerar för alla hon möter: – Ture är minst!
Och i samma mening brukar hon tillägga att hon föddes före honom och att hon också är äldst.
Jag inser att min son kommer vara den kortare av dem under en ganska lång tid. I yngre tonåren kommer han förmodligen få se upp till sin syster mer än några centimeter. Och hon kommer även då vara snabb på att deklarera att han är minst.
Själv var jag alltid minst i klassen, ända fram till högstadiet. Så jag vet hur han kommer att känna sig. Och det är frustrerande. Och det måste vara ännu mer frustrerande när hans syster är prrecis lika gammal och når 10 centmeter högre.
Jag brukar peppa honom med att han kommer bli längre än pappa och det brukar fungera. Tack och lov inser han inte hur långt det är dit…
