Jag skäms för att vara svensk! · okt 20 av Charlotta
Såg ett program på Kunskapkanalen om situationen för de allra fattigaste på Filippinerna. Det var så ofattbart eländigt att det inte gick att ta in.
Varje vecka rensar polisen upp på gatorna – det finns 60000 gatubarn bara i Manilla – och samlar ihop hemlösa barn och låser in dom på ett hem. I hemmet – som är ett slags barnfängelse – får dom ingen vård, ingen skolgång, ingen vuxennärvaro, ingenting! Dom är som kor som står inlåsta i väntan på slakt. Med den skillnaden att dom här barnen behandlas sämre än kor. Dom får i bästa fall två portioner ris om dagen och får sova i skift, packade som sillar – då det inte finns plats för alla barn att sova samtidigt. Vissa barn får alltså stå halva natten i väntan på att få en sovplats! Och då talar jag om små barn! Ettåringar och tvååringar fanns det gott om – inlåsta för att de anses vara brottslingar på Manillas gator!
En ettårig flicka hade “upphittats” och låsts in på hemmet. Hon satt i foajen och grät de mest hjärtskärande tårar jag någonsin upplevt. Ingen brydde sig om henne, ingen tog upp henne, ingen tröstade henne, ingen hade det minsta intresse att hjälpa flickan överhuvudtaget. Hon bara grät och grät, kunde inte ens prata och ännu mindre tala om var hon kom ifrån och vart hennes mamma fanns.
Någonstans där ute på Manillas gator gick en mamma och letade efter henne, men chansen att de två återförenas är minimal.
Jag skäms att tala om det – men jag var tvungen att byta kanal. Det blev helt enkelt för mycket att ta in på en och samma gång. Jag vet att det finns mycket elände i världen. Men att se hur barn – SMÅ barn – drabbas utan minsta möjlighet att påverka sin situation och som behandlas som ohyra på gatorna av ett FN-land som kallar sig demokrati! Det var så vidrigt och så hemskt att jag inte kunde fortsätta att titta.
Men efter det gick det inte att fortsätta titta på nåt annat på TV:n heller. Tanken på att slå över till Parlamentet eller något annat meningslöst program gjorde mig illamående.
Men fast jag valde att stänga av TV:n, så kommer de där barnen finnas på näthinnan under lång tid framöver. Hur kan detta bara få fortgå 2008 i denna globala värld? Och här i Sverige pratar vi om finanskris. Jag skäms och skäms.
Du min älskade…
var glad att Du reagerar. Visst känner man krampaktig vanmakt när man ser hur vår värld (människor o regeringar) nonchalerar o blundar för mänskliga lidanden. Du gör Ditt bästa just nu där Du befinner Dig, jag försöker likaså. Vi får hjälpas åt.. kram fr. Göte
— Göte · jan 18, 13:57 · #